För ÖRESUNDSLINJEN är en hållbar konsumtion ett fokusområde. Med det menas att vi tar hänsyn till produkternas miljöpåverkan vid inköp, användning, materialåtervinning och avfallshantering.

ÖRESUNDSLINJEN har en tydligt utarbetad inköpspolicy där vi vid inköp inte bara ska ta hänsyn till produkternas egen miljöpåverkan utan där även leverantörernas egna miljöarbete är viktigt.

Vi har lagt ner ett stort arbete på att byta ut alla engångsartiklar till biobaserat material och vi börjar närma oss vårt mål på 100%. Vi förväntar oss att ha nått vårt mål i början på nästa år.

För oss är det en självklarhet att vi tar ansvar och inte pumpar ut något avfall i havet. Så kallat svartvatten och gråvatten körs i land via det kommunala avloppet medan oljehaltigt vatten skickas till Stena Recycling för hantering.

I IMO (International Maritime Organisation – en FN organisation bestående av 193 länder som tillsammans beslutar om lagar och krav för sjöfarten) beslutas bland annat hur ett fartyg ska vara byggt och utrustat för att vara säkert för besättning och passagerare (Solas-konventionen), hur det ska vara byggt och utrustat för att minska riskerna för miljöförstöring genom utsläpp och spill (Marpol-konventionen), vilken utbildning de olika befattningarna ombord ska ha (STCW-koden), hur rederiet ska agera för att minimera riskerna för terror och sabotage (ISPS-konventionen) och att rederiet och fartygen har tydliga och dokumenterade arbetsrutiner, befattningsbeskrivningar och ansvarsområden i enlighet med ett SMS (Safety Management System) (ISM-koden). 

EU ställer ofta ännu högre krav än IMO inom en rad områden och framföra allt ställer de högre krav om en minskad miljöpåverkan ifrån sjöfarten.

Sverige och Danmark har ofta strängare lagstiftning än vad IMO har och då måste fartyg med svensk eller dansk flagga även ta hänsyn till detta. Det är främst arbetsmiljölagar och miljölagstiftning som är hårdare reglerade i våra länder än vad det är internationellt.

Alla fartyg måste tillhöra ett valfritt klassningssällskap.  ’Klassen’ kontrollerar att all lagstiftning efterlevs, att fartygen är i god kondition och att personalen kan sitt jobb, har rätt utbildning och övar i enlighet med kraven. De har ofta också egna krav vilka går utöver övrig lagstiftning.

Slutligen kan det vara så att vi själv, på ÖRESUNDSLINJEN, ställer egna krav där vi anser att lagstiftningen inte riktigt räcker till. Likaså kan försäkringsbolag ställa särskilda krav för att acceptera fartyget som kund.

Årligen görs en hel del besiktningar och kontroller av externa parter. Bland annat gör både den danska och den svenska Sjöfartsmyndigheten årligen en kontroll där de tittar på om fartygen är i gott skick, att all dokumentation är riktig och att personalen kan sina uppgifter. Likaså görs det årligen en ”Port State Control” på varje fartyg, vilket är en kontroll på uppdrag av EU. Även klassen kontrollerar fartygen årligen enligt liknande agenda.

Utöver de externa kontrollerna gör vi även egna interna kontroller ombord och i land. Rederiet har en auditörsgrupp som består av 9 auditörer från olika fartyg och avdelningar. Dessa genomför årligen ett antal olika interna revisioner (teknisk inspektion, miljöauditering, SMS-auditering) ombord och i land för att själv kontrollera att vi håller våra fartyg och personal i topptrim.

Ombord (och i land i viss utsträckning) har vi också ett egenkontrollsystem/underhållssystem. Varje månad, vecka eller dag får besättningen ett antal punkter på utrustning som ska kontrolleras och underhållas och det kan vara allt från att se över samtliga brandsläckare, prova nödstyrning, smörja överbordventiler till att testa överfallslarm eller högtalaranläggning.  Det är ju mycket viktigt att all utrustning – både specifik nödutrustning men också generell utrustning ombord fungerar som det ska. När en nödsituation uppstår måste allt vara tipp-topp!

För att få arbeta ombord måste alla ha ett antal olika utbildningar beroende på vilken befattning man har. All besättning har till att börja med en grundläggande säkerhetsutbildning i sjösäkerhet vilken tar fyra dagar att göra och ska göras om vart femte år (Basic Safety). Man lär sig då bland annat brandsäkerhet, HLR (hjärt- och lungräddning), överlevnad vid skeppsbrott, hantering av människor i stress, arbetsmiljölagar till sjöss med mera.

Utöver det behöver delar av besättningen specialisera sig inom många olika områden. För att få arbeta som nautiskt befäl eller maskinbefäl måste man gå i skola under många år och beroende på vilken grad man har måste man också ha seglat ett antal år i olika typer av fartyg, storlek och befattning. För att få vara befälhavare ombord på våra färjor måste man till exempel ha gått i skola samt arbetat till sjöss i sammanlagt 9–10 år. Det tar alltså längre tid än att bli läkare!

Vidare krävs det frekventa utbildningar inom sjukvård, brandsäkerhet, hantering av Farligt Gods, räddningsfarkoster med mera för all relevant personal.

Lagstiftningen kräver att man övar regelbundet med sin besättning ombord och i land. Besättningen ombord är i första hand där för att de ska kunna hantera en olycka om så skulle ske. Alla andra uppgifter är sekundära även om det självklart är dessa uppgifter som upptar största delen av besättningens arbetstid. Det är dock mycket viktigt att all personal har full koll på vad de ska göra om en olycka sker och därför övar man olika scenarier minst en gång i veckan.

Övningarna kan vara allt från att träna på hur man hanterar en brand, utrymmer ett fartyg, hanterar ett spill, vägleder personer i nöd, sjösätter en räddningsbåt. Det kan också vara hur man livräddar eller tar hand om en sjuk person. Övningarna görs oftast som scenarier men kan också vara en ”pratövning” eller en skriftlig övning.

Ombord på alla färjor finns en så kallad skyddskommitté (SIU i Danmark). Den består av dedikerade besättningsmedlemmar från alla avdelningar och syftar till att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för alla. Kommittén sammanträder varje månad, och gör utöver det, flera skyddsronder årligen på fartygen. Under dessa möten genomgås en särskild agenda med punkter som exempelvis genomgång av eventuella skador och olyckor, samt riskbedömningar. Förslag och rapporter diskuteras också gemensamt.

Innan någon kan börja som nautiskt befäl måste de ”övningsköra” sin egen båt i simulatorn för att testa på. Att köra något av ForSeas fartyg skiljer sig avsevärt ifrån att köra ett konventionellt fartyg. För att vara väl förberedd innan man går ombord och kör på riktigt, börjar man därför sin upplärning med cirka två veckor i simulatorn. 

Utöver det har rederiet även en ”simulatorgrupp”. Denna grupp arrangerar olika temautbildningar i simulatorn som samtliga nautiska befäl ska gå igenom. Utbildningarna kan röra sådant som bryggsamarbete, ECO-driving, nödmanövrering osv. Syftet är naturligtvis att ständigt vidareutbilda befälen och att skapa en säkrare arbetsmiljö för alla.

Vårt arbetsmiljöarbete baseras på fyra mål:

▪ Antalet arbetsskador ska vara noll.

▪ Sjukfrånvaron på grund av arbetsskador ska vara noll.

▪ Antalet sjukdagar ska minska årligen och sjukfrånvaron reduceras till under 4 %.

▪ Medarbetarsamtal ska genomföras årligen.

För att nå målen arbetar vi kontinuerligt med uppföljning av statistik gällande arbetsskador och incidenter, insatser vid rehabilitering och förebyggande åtgärder. Exempel på sådana förebyggande åtgärder är friskvårdsbidrag och kiropraktorbehandlingar. Även våra egna insatser utvärderas för att säkra att vi arbetar enhetligt med rehabilitering och att alla insatser är på samma nivå, oavsett var i organisationen man är anställd.

Vår alkohol- och drogpolicy säkerställer att arbetsplatsen är fri från alkohol och droger, vilket minimerar risken för ohälsa och olyckor. Exempel på förebyggande insatser är oannonserade och slumpmässiga tester. Alkohol- och drogtester kan dessutom göras i samband med en incident eller olycka. Policyn innebär även att medarbetare som har alkohol- eller drogproblem får stöd och hjälp.

Baserat på resultaten tar vi fram handlingsplaner för varje arbetsgrupp som stöttar utvecklingsarbetet på avdelningen, men också följs upp via enskilda medarbetarsamtal. 

Under 2020 deltog 86 procent av medarbetarna i Puls, vilket är en bra siffra. Totalresultatet på de frågor som ställdes var 3,89 på en femgradig skala. Resultaten visar bland annat att alla medarbetare arbetar efter våra värderingar, samarbetet mellan medarbetare och närmaste chef fungerar väl. Medarbetarna ser även hur det egna arbetet är viktigt och hur det bidrar till att organisationen når sina mål.

Önskemålen om förbättringar fokuserar kring ett ännu bättre informationsflöde, och att det ska vara lättare att göra sin röst hörd. Under året deltog 73 procent av de anställda i medarbetarsamtal.

På ÖRESUNDSLINJEN arbetar vi, som en del av mål 10, med att få högre jämställdhet och vill gärna ser fler kvinnor inom sjöfarten. Ett steg vi tagit i den riktningen är att backa upp ’Charter för fler kvinnor inom sjöfarten’ – ett initiativ från Danske Rederier, som sedan 2020 fått flera rederier att skriva under på att stötta och därmed arbeta för att få in fler kvinnor inom branschen. Underskriften förpliktigar rederierna till att arbeta målinriktat med att rekrytera och fasthålla kvinnliga anställda, samt att sätta mål för andelen kvinnor i verksamheten och utse en medlem i ledningen som är ansvarig för insatsen.

”Helt fundamentalt så menar vi, att det ger en bättre arbetsplats och en bättre verksamhet, om det är en jämn fördelning mellan könen”, säger vår VD Kristian Durhuus.

ÖRESUNDSLINJEN har skrivit under på detta och för oss är det en självklarhet att kvinnor har lika stor möjlighet att arbeta på våra färjor, utan att vi tummar på kompetensen. Men för att kunna anställa jämställt, behöver även fler kvinnor utbilda sig inom sjöfarten och känna sig välkomna att arbeta inom yrket.

En del av ’Charter för fler kvinnor inom sjöfarten’ har bland annat Den Danske Maritime Fond bidragit med pengar till en undersökning som Danske Rederier utför tillsammans med WIS Denmark (Women in Shipping) och konsultverksamheten Damvad. Undersökningen ska ge en överblick på vilka jobb som de kvinnliga anställda besitter, men också en insikt i kvinnors upplevelser om vilka möjligheter och barriärer som finns inom branschen som tex kränkande beteende, särbehandling och möjligheter för balans mellan arbete och privatliv.

När en person bär solrosbandet, är det ett tecken för omvärlden att personen som bär det kan behöva hjälp. Hjälpen kan variera beroende på person. Det kan vara så enkelt som att ge lite extra tid. Alla handikapp syns inte och genom att bära solrosbandet blir det en symbol för att markera och uppmärksamma att vi alla är olika och har olika behov av hjälp.

Vår personal har blivit utbildade inom osynliga handikapp och hur vi kan hjälpa dem som behöver extra stöd. Det går att hämta solrosbandet i biljettkassorna och ombord från den 1 november.

Vi vill ta ansvar längre än vad själva försäljningen av det vi säljer ombord sträcker sig. Därför bidrar vi till Starting Chance för varje såld vinflaska som ingår i vårt vinsortiment ’Selected Wines’. Dessa viner, som kommer från Sydafrika, består av utvalda viner med hänsyn till kvalitet, hållbarhet och socialt ansvar.

Från juli 2019 till juni 2020 har vi skänkt cirka 116 274:- till Starting Chance. Siffran är omräknad från Euro (11 300) till svensk valuta. 2020 skänkte vi 86 000 SEK till stiftelsen och under 2021 har vi skänkt hela 107 850 SEK. Även dessa siffror är omräknade från Euro (10 533).

Det är inte bara vi själva som gläds och drar nytta av det här. De lärdomar och de erfarenheter som projektet har medfört under alla dessa år banar nu vägen för alla de som följer efter. Alla de förbättringar, uppdateringar och justeringar som har gjorts under projektets gång har lärt oss, tillverkare, myndigheter, verksamheter, forskare och flera andra, massor om batteridrift. Allt detta hjälper naturligtvis utvecklingen framåt.

Redan idag ser man flera olika fartyg som seglar med samma teknik som ÖRESUNDSLINJEN och vår batterileverantör ABB fortsätter att skriva avtal med många fler. Visste du tex att de nya turbåtarna som nu trafikerar Niagarafallen, har samma batterisystem som oss? Eller att färjerederiet Transtejo som bedriver skytteltrafik över floden Tejo i Lissabon nu har beställt 10 eldrivna höghastighetsfartyg till att trafikera floden i Lissabon – med samma teknik som utvecklats här hos oss på ÖRESUNDSLINJEN?

Redan på 90-talet bytte vi ut vår diesel till ett lågsvavligt alternativ för att minska den försurande effekten. Ytterligare en stor förändring vi har gjort är såklart vår batteridrift som invigdes 2018 på två av våra fartyg. En insats som bidrog till att vi 2021 släppte ut 20 000 ton mindre koldioxider, vilket är mer än en halvering jämfört med utsläppen 2016. Vi ser det som en självklarhet att köra iland allt gråvatten, svartvatten och oljehaltigt vatten för rensning på land.

Människans exploatering av kustnära områden gör att många av de livsviktiga barnkamrarna för fiskarna försvinner och att ung fisk har svårt att överleva. Ett resultat av detta är att storleken på bestånden påverkas. Redan ett år efter att kajen var på plats, undersöktes området av dykare från Havsresan, för att se om det marina livet vänt tillbaka. Den glädjande nyheten var att både fauna och djur hittat till vår nya kaj i mycket stor utsträckning.

Haven har i många år varit en avfallsplats för mycket av det skräp, gift och oönskat material som människan inte längre vill ha. Under lång tid har man låtit orenat avloppsvatten, föroreningar och annat avfall rinna rakt ut i hav och sjöar. Tyvärr har få människor reagerat då det endast är under ytan, vilket inte syns.

Det långvariga missbruket av haven som avfallsplats har satt sina spår, och många av problemen vi har idag med döda bottnar, syrebrist och havererade fisken härstammar ifrån dessa gamla synder. Därför är SCSC:s arbete så viktigt och Havsresan blir ett självklart projekt för ÖRESUNDSLINJEN att sponsra.